ingen bra dag idag!
Känner att jag får ett frispel snart, va hos doktorn igår med magen, eftersom jag inte har kunnat äta nåt på nästan en vecka KUL!! har spytt oavbruttet. Jag svär jag kan ha vilken sjukdom som helst, förutom när det gäller magen. Asså det e skit jobbigt att inte kunna som en normal männinska. Det är ju en annan sak om du kanske har feber och inte känner av hungern. Men va typ "frisk" men inte kunna äta hmmm no thanks!! jo tydligen så har jag fått nått virus i magen, men trött som jag va glömde jag fråga varför jag har fått den, och varför. Vore ju ganska kul att veta ungefär hur länge man ska vara sjuk.
Jag som verkligen hade sett fram imot att åka te liseberg med gabi och sen på lördag gå ut med tjejerma i göteborg. Liseberg blir det nog inget av eftersom magen inte är okej än, börjar bli bättre men jag får ju behålla lite av maten iallefall.
Inte nog med den här skiten så har jag fuck så dåligt samvete när det gäller lilla Lala. Skulle ha haft henne hela helgen förra veckan men jag hade en sån satans migrän i 2 dagar så jag inte visste vad jag skulle ta mig till, så hon fick vara hos sin pappa. Sen skulle jag hämta henne på onsdagen men då spydde jag så det stod häliga till. Men sen på kvällen började jag känna mig lite bättre. så dum som jag va så ringde jag till lala för hon hade frågat sin pappa om jag kunde hämta henne på dagis. så jag hade lovat henne att att jag och gabi skulle hämta henne på dagis, och köpa en rosa cykel som hon ville ha. Aa det gick ju bra med det jag lovade:-(
så igår kände jag att det blev lite för mycket, som vanligt så fick gabi bli min människla näsduk:-( känns dom jag fortgarande gör henne besviken, fast det inte alls är menningen. Det var inte så här som jag ville bli, när jag fick barn. Fortarande är jag rädd att hon kommer ihåg allt när hon blir stor, att jag gjorde henne besviken så många gånger. Sen när jag väll har bestämt mig för att göra nåt åt saken så händer d nåt igen som gör att jag mår skit, eller så blir jag sjuk. Helvete. Nu har jag inte sett henne på en vecka,, saknar henne så sjukt mycket. För hur kul är det för henne, om jag hämtar henne nu när jag e sju, och jag springer på toa var 10 sekund.
Ringde henne förut för att förklara att jag e sjuk, så hon inte har blivit allt för besviken. Men hon var så glad när hon prata med sin pappa, och vad han hade köpt till henne. Kändes som om hon inte alls hade saknat mig.
Neyse iallefal hoppas den här skiten försvinner snart,,så jag kan få en dag med lala denna helgen. Vi som alltid har Fredagsmys. ufff. Ibland känns det som jag har förlorat nåt som jag aldrig mera kommer att få tillbaka.. Känns som jag har förlorat en bit av lala med, på grund av alla inte så smarta valen.Det var ju jag som valde att vända hela henne sliv upp och ner, Och jag som gjorde att hon inte fick träffa sin pappa lika mycket. hmmm. Men kan barn verkligen komma ihåg från när dom är små varför mamma och pappa skilde sig??och varför man bråkade så mycket?
ehhh orka hoppas jag somnar snart
peace,love and respekt
Jag som verkligen hade sett fram imot att åka te liseberg med gabi och sen på lördag gå ut med tjejerma i göteborg. Liseberg blir det nog inget av eftersom magen inte är okej än, börjar bli bättre men jag får ju behålla lite av maten iallefall.
Inte nog med den här skiten så har jag fuck så dåligt samvete när det gäller lilla Lala. Skulle ha haft henne hela helgen förra veckan men jag hade en sån satans migrän i 2 dagar så jag inte visste vad jag skulle ta mig till, så hon fick vara hos sin pappa. Sen skulle jag hämta henne på onsdagen men då spydde jag så det stod häliga till. Men sen på kvällen började jag känna mig lite bättre. så dum som jag va så ringde jag till lala för hon hade frågat sin pappa om jag kunde hämta henne på dagis. så jag hade lovat henne att att jag och gabi skulle hämta henne på dagis, och köpa en rosa cykel som hon ville ha. Aa det gick ju bra med det jag lovade:-(
så igår kände jag att det blev lite för mycket, som vanligt så fick gabi bli min människla näsduk:-( känns dom jag fortgarande gör henne besviken, fast det inte alls är menningen. Det var inte så här som jag ville bli, när jag fick barn. Fortarande är jag rädd att hon kommer ihåg allt när hon blir stor, att jag gjorde henne besviken så många gånger. Sen när jag väll har bestämt mig för att göra nåt åt saken så händer d nåt igen som gör att jag mår skit, eller så blir jag sjuk. Helvete. Nu har jag inte sett henne på en vecka,, saknar henne så sjukt mycket. För hur kul är det för henne, om jag hämtar henne nu när jag e sju, och jag springer på toa var 10 sekund.
Ringde henne förut för att förklara att jag e sjuk, så hon inte har blivit allt för besviken. Men hon var så glad när hon prata med sin pappa, och vad han hade köpt till henne. Kändes som om hon inte alls hade saknat mig.
Neyse iallefal hoppas den här skiten försvinner snart,,så jag kan få en dag med lala denna helgen. Vi som alltid har Fredagsmys. ufff. Ibland känns det som jag har förlorat nåt som jag aldrig mera kommer att få tillbaka.. Känns som jag har förlorat en bit av lala med, på grund av alla inte så smarta valen.Det var ju jag som valde att vända hela henne sliv upp och ner, Och jag som gjorde att hon inte fick träffa sin pappa lika mycket. hmmm. Men kan barn verkligen komma ihåg från när dom är små varför mamma och pappa skilde sig??och varför man bråkade så mycket?
ehhh orka hoppas jag somnar snart
peace,love and respekt
Kommentarer
Trackback
